Den rödgröna röran – för dig som vill veta mer

  • Rödgrön röra, ett begrepp vi ser i tidningarna med jämna mellanrum, framför allt i samband med valet 2014. Den här sidan är för dig som är nyfiken på vad som faktiskt ligger bakom uttrycket och vill lära dig mer. Kanske för att du är intresserad, kanske för att du vill briljera med nyvunnen politisk kunskap eller av någon annan anledning. Hursomhelst hoppas vi här på rödgrönröra att kunna hjälpa dig reda ut röran och bringa klarhet i vad vår regerings rödgröna röra faktiskt beror på.

Svensk blockpolitik

I Sverige finns flera stora partier. Idag utgörs de svenska riksdagspartierna av 8 partier. Flertalet av dessa partier bedriver det som kallas blockpolitik. Enkelt förklarat kan man förklara blockpolitik som det som sker när ett flerpartisystem utåt sett snarare liknar ett tvåpartisystem. Alltså när flera partier gått samman och samarbetar för att därmed bli starkare.


Fyra av de sittande regeringspartierna har sedan många år tillbaka haft ett blocksamarbete, Alliansen. Blocket bedriver främst en liberal politik, vilket brukar associeras med färgen blå, därav kallas ibland Alliansen för det blå blocket. De fyra borgerliga partierna som utgör Alliansen är Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Alliansen fick majoritet vid riksdagsvalen 2006 och 2010, vilket resulterade i att Moderaterna som var det största partiet blev regeringsparti, men i samarbete med resterande delar av Alliansförbundet. Alliansen hade då gått till val med en gemensam politisk agenda där de tillsammans inom blocket kommit fram till hur Sverige på bästa sätt skulle styras i ett gemensamt valprogram.


I den gemensamma agendan finns både budgetar och lag och regelförändringar föreslagna. Tack vare den gemensamma blockpolitiken kunde Alliansen vinna valet, Moderaterna själva var minoritet och hade inte ensamma kunnat vinna. Men sammanräknat var det Alliansen och deras gemensamma valprogram som fick flest röster. Ett tydligt exempel på hur blockpolitik fungerar.


De rödgrönas framväxt

Begreppet de rödgröna växte fram kring valet 2010, då några av de svenska partierna gick samman i ett tätare samarbete i sin strävan att konkurrera mot den då sittande alliansregeringen. När Alliansen kom till makten sträckte Socialdemokraterna ut en hand för ett blocksamarbete med de partier som hade en liknande partipolitisk syn som dem. Något de tidigare hade varit emot. Socialdemokraterna hade tidigare varit dominerande och innehaft majoritetsmandat i regeringen flertalet val tillbaka. Därmed hade Socialdemokraterna inte haft behov av ett lika tätt blocksamarbete som de borgerliga partierna hade utformat i och med sin Allians. Men som svar på konkurrensen från Alliansen inför valet 2010 etablerade även ett närmre samarbete mellan de då tre resterande regeringspartierna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, kallat det rödgröna blocket. Begreppet rödgrön grundar sig i medlemspartiernas politiska färg, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet bedriver en mer socialistisk politik, vilket associeras med rött och Miljöpartiet som verkar för miljön bedriver det som kallas grön politik. Blocksamarbetena har alltså resulterat i två huvudsakliga samarbetande block i Sveriges riksdag, Alliansen och de rödgröna, vid sidan av dessa finns även Sverigedemokraterna som kom in i riksdagen 2010, de tillhör inte officiellt något av blocken utan står ensamma.

Rödgrön röra

Att partierna som är medlemmar i det rödgröna blocket står för relativt olika värderingar och har olika prioriteringar var något som belystes i ett relativt tidigt skede. Call to action Mer om de olika partierna kan du läsa här. 2010 innan valet och det första gemensamma programmet skulle presenteras fylldes tidningarna av rubriker kring oenigheter och svårigheter att komma överens i samarbetet. Vid valet 2014 blev det regeringsskifte och det rödgröna blocket vann. Det rödgröna blocket som då hade gått till val med ett gemensamt valmanifest hade innan valet varit i skapat rubriker då det framgått att samarbetet inte gick smärtfritt utan att det funnits stora oegentligheter och svårigheter att komma överens mellan de olika partierna i samarbetet. Här på rödgrön röra går vi igenom några av de ämnen som varit på tapeten i den rödgröna debatten. Ämnen som (call to action, one per word to the different H3’s that follows) Migrationspolitik, ROT och RUT-avdrag, Ipredlagstiftningen och Vägbyggen är några av de ämnen där våra rödgröna vänner lyckats röra till det ordentligt.

Migrationspolitik

Ett omdebatterat ämne både i det rödgröna blocket men också i samhället överlag är migrationspolitiken, framför allt i och med Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Diskussionerna kring migrationspolitiken i den rödgröna röran har varit minst sagt röriga. De har varit så pass röriga att politikerna själva erkände att de inte kunde enas och komma överens om alla delar. Kring de ämnen där de inte fann någon lösning använde de sig av den praktiska strategin ”sticka huvudet i sanden och låtsas som att det inte finns”. Inför valet 2010 gick bland annat Bodil Valero som är EU-parlamentariker för Miljöpartiet ut och sade att det gemensamma rödgröna migrationspolitiska programmet inte täckte allt och att de frågor där man inte nått någon överenskommelse lämnats utanför programmet men att de ändå var nöjda med att kunna presentera något som var en bra början. Huruvida att skjuta problemen på framtiden och inte ta tag i dem meddetsamma är en bra början kan det råda delade meningar om. Delade meningar råder det även i det rödgröna samarbetet om amnesti. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har exempelvis varit överens om att de vill se över asylpolitiken och införa en amnesti för papperslösa vilket Socialdemokraterna helt har motsatt sig. Detta kan bero på att det tidigare varit Socialdemokraterna som tagit fram underlag för migrationspolitiken tillsammans med Moderaterna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet tycker väl helt enkelt att den ickefungerande migrationspolitiken är sossarnas fel. Att inte nå en lösning och hitta ett förslag på en migrationspolitisk som passar alla inblandade i ett sådant här fall utan att istället låta frågan vila låter som en praktisk lösning för Socialdemokraterna i detta fallet. Då slipper de förändringen de motsätter sig.

Rotavdraget

När det gällde ROT-avdraget (läs mer här) så var de rödgröna inte alls överens om hur man skulle arbeta i fortsättningen. Vänsterpartiet ville helt slopa ROT-avdraget på sikt. Däremot menade de att det skulle vara okej att behålla avdraget men radikalt sänka det innan det försvann helt, så processen kunde få ta ett litet tag. Vänsterpartiet ansåg istället att de ekonomiska medel som idag används för ROT-avdrag istället borde användas för att subventionera nybyggnationer. Detta var helt emot vad Miljöpartiet ansåg var det bästa alternativet. Miljöpartiet var för ROT-avdraget och ville avsätta närmre en miljard extra för att kunna utvidga systemet. Miljöpartiet menade även att det skulle gå att använda avdragen ur en miljömässigt god aspekt också då det skulle bli möjligt att sätta krav på minskad energiförbrukning för att få ta del av ROT-avdraget. Socialdemokraterna ansåg att ROT-avdraget borde få finnas kvar i sin existerande form. Debatten om ROT-avdragens vara eller icke vara i förhållande till de inblandade partiernas huvudsakliga intresseområden ledde till en debatt där man undrade om de skulle kunna komma överens överhuvudtaget eller fortsätta sätta käppar i hjulet för varandra. Vi på rödgrönröra anser att problemet inte alls behövde vara så svårlöst och att det på ganska enkla sätt var möjligt att hitta lösningar som kunde gynna både Miljöpartiets miljömässiga aspekter och Vänsterpartiets oro för bostadsbrist.

Rutavdraget

När det gäller RUT-avdraget var det lika svårt för partierna att enas som när det gällde ROT-avdragen. RUT-avdraget rör hushållsnära tjänster och innebär att den som anlitar någon för att hjälpa till med hushållsnära tjänster, exempelvis hemstädning, där man kan göra skatteavdrag och därmed blir tjänsterna billigare. I diskussionen kring RUT-avdragen var det svårt för de rödgröna att enas om ett beslut. Här ville Socialdemokraterna behålla avdraget men ansåg att taket för avdraget skulle halveras. Miljöpartiet ville öka och utveckla och bland annat låta reparation av hushållsvaror och liknande inkluderas av avdragen. Vänsterpartiet i sin tur ville slopa avdraget helt då de menar att det endast är något som gynnar de välbärgade. Diskussionen gick in på detaljnivå där Miljöpartiet exempelvis kunde tänka sig att gå med på att ta bort avdraget för tjänster som hjälp med läxläsning. RUT-avdraget gäller för hushållsarbete och vissa omsorgstjänster och har varit populärt att använda både kontinuerligt eller av vissa vid speciella tillfällen såsom vid flytt då avdraget också är giltigt. Att det blivit populärt att utnyttja avdraget vid privatflytt går exempelvis att se hos olika flyttfirmor som idag gör RUT-avdragen direkt på fakturan då de är så pass vanligt förekommande. I slutändan kom partierna gemensamt fram till att minska på taket på RUT-avdraget men behålla det i sin nuvarande form för pensionärer. De ändrade även till viss del på vad som skulle inkluderas, de tjänster som kan anses som lyxiga, såsom poolstädning och läxhjälp slopades vilket låg i linje med Vänsterpartiets villkor kring att avdraget inte ska gynna välbärgade mer än andra, däremot utökades bidraget till att inkludera reparationer av hushållsvaror och dylikt för att minska på slit och släng konsumtionen i linje med Miljöpartiets önskemål. Det sänkta taket för avdragsrätten föll i enlighet med vad Socialdemokraterna önskade. Diskussionen kring RUT-avdragen mynnade alltså tillslut ut i ett praktexempel på en kompromiss.

Ipredlagen

Ipredlagen är inget av de rödgröna partierna nöjda med. En bra utgångspunkt för att slippa eventuell röra kan man tycka. Dock har det, trots enighet i missnöje mot lagen resulterat i bidrag till den rödgröna rörigheten. Alla tre partier är som sagt missnöjda med Ipredlagen, Ipredlagen är en lag som rör skydd för immateriella rättigheter och liknande och som är baserad på ett EU-direktiv. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill göra om Ipredlagen som de är missnöjda med helt och hållet, något som Socialdemokraterna, trots missnöje motsätter sig helt. När det gäller fler digitala fenomen går det även att se en diskussion angående buggning vilket Socialdemokraterna är för och Vänsterpartiet och Miljöpartiet är helt emot.

Förbifart Stockholm

En fråga som rört till det ordentligt i det rödgröna samarbetet handlar om projektet ”Förbifart Stockholm”. En motorväg för att förenkla resandet förbi Stockholm. Ett projekt som redan var uppstartat av Alliansregeringen men som föll på de rödgrönas ansvar efter att de vann valet 2014. Miljöpartiet var helt emot projektet redan från start och vägrade stötta bygget. Detta då ett förenklat bilresande är emot deras värderingar, de vill hellre se förenklade miljövänliga resealternativ. Socialdemokraterna menade dock att bygget inte var förhandlingsbart och att förbifarten måste byggas klart. Redan inför valet 2010 var de rödgröna partierna överens om att inte vara överens. De meddelade då att de inte kunde enas i frågan om motorvägen och sa att de, om de vann valet skulle låta frågan bli en folkomröstning. När partierna inte själva kan komma överens blandar de alltså in medborgana för att bringa klarhet i röran. Dock vann de inte valet 2010 så folkomröstningen uteblev. Vid de rödgrönas vinst 2014 var projektet förbifart Stockholm redan igång vilket resulterade i att projektet pausades i väntan på att en överenskommelse mellan främst Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle träda i kraft. Pausen sades kosta ca 4 miljoner per dygn bygget stod still. Något finansminister Magdalena Andersson antagligen inte jublar över.

De stora svenska partierna

Vilka partier ingår i den svenska regeringen och vad står de för? För att bli ännu mer allmänbildad och lära känna de olika partierna som cirkulerar i Sveriges riksdag och regering kommer här en lista med de största och en kort beskrivning av dem.

De rödgröna


Socialdemokraterna kallades från början arbetarpartiet och var ett parti som från start strävade efter en demokratisk socialism. På senare tid har de dock ändrat sin politiska agenda lite grann och är för att även privata företag kan få viss makt. För Socialdemokraterna är jobben den viktigaste frågan, de vill att fler ska få jobb och minska arbetslöshet och sysslolöshet och är för lika löner. De vill även satsa på skolor och kvalitet i utbildning.
Miljöpartiet är ett relativt nytt parti som bildades i början på 80-talet. Som namnet antyder är miljön den största frågan för Miljöpartiet. Några av de viktigaste frågorna Miljöpartiet arbetar med är att det ska bli enklare att leva och verka miljövänligt. Bland annat genom att förenkla kollektivt resande. De arbetar även för att EU ska bli mer miljömedvetet och vara jämställt.
Vänsterpartiet kopplas ofta till socialism kommunism och ett jämställt samhälle. De jobbar för ett samhälle som är jämt, att alla har lika mycket pengar att Sverige ska kunna ha en välfärd utan vinst. Där vinster återinvesteras i utbildning och liknande. De är inte för EU då de anser att EU är har för mycket makt och då motverkar det jämställda samhället. Sedan valet 2014 är Vänsterpartiet inte ett regeringsparti.

Alliansen


Moderaterna startade som ett konservativt parti som senare blev liberalt och arbetar för förändring. De anser att arbete ska belönas, människor ska vilja jobba och att alla människor har rätt att själva bestämma och därmed bör ha valmöjligheter. Moderaterna verkar för att det ska vara lätt att anställa och har gått i spetsen för alliansens skattesänkningar under deras regeringsperiod som gjorde att de ändrade vart gränsen går för höginkomsttagare. En fråga som tydligt skiljer Alliansens politik från de rödgrönas.
Centerpartiet grundades som ett parti för människor på landsbygden och hette från början Bondepartiet. De är för företagsamhet och företagare och tycker att även små aktörer ska ha det lätt att anställa och växa. Det ska vara billigt och lätt att driva företag för alla och därmed så ska det finnas större möjligheter för alla att få jobb. De är även för självbestämmanderätt och tycker att EU ofta har lite för mycket att säga till om.
Liberalernas hjärtefråga är skolpolitiken. De vill jobba för att skolan ska ha en hög kvalitet och ha en god ordning. Liberalerna är även för frihet. De anser att alla ska ha rätt att själva bestämma och att frihet och valmöjligheter för individen är det viktigaste. Det var till stor del tack vare Liberalerna som det fria skolvalet infördes.
Krisdemokraterna är som namnet antyder ett parti med kristna värderingar som tycker att religion är viktigt i samhället. Kristdemokraterna är liberala till den grad att de tycker att valfrihet och valmöjlighet är viktigt, vilket är i linje med resterande partier i Alliansen. Däremot tycker de att traditioner är viktiga så i den mån kan man säga att de även är lite konservativa.
Sverigedemokraterna är det nyaste partiet i riksdagen och tillhör inte något av blocken. De andra partierna vill ogärna samarbeta med Sverigedemokraterna. Partiet har sina rötter i nazistiska rörelser men säger sig idag ta avstånd från nazism. Partiets största fråga rör invandringspolitiken.